Kommunfullmäktige måste ta kontroll över bolagen

Krokodilgapet hotar slå igen. De grundläggande trenderna för Umeå kommuns ekonomi fram till år 2027 kan beskrivas i form av två kurvor. Kurvorna bildar ett hotfullt krokodilgap. Gapet skapas av den branta ökningen av antalet förskolebarn, grundskoleelever och gymnasieelever, samt av den ännu brantare ökningen av antalet äldre. Till detta kommer en ökning av antalet nyanlända. Detta innebär en kraftfull ökning av kostnaderna. Den kurva som beskriver kommunens intäkter ökar inte alls i samma takt. Innebörden av detta är att ju närmare vi kommer slutet på planeringsperioden (2027) desto större blir gapet mellan kostnader och intäkter.

I detta läge måste vissa åtgärder vidtas. Och andra undvikas. Arbetarpartiet redovisar här våra grundläggande utgångspunkter för hur verksamheterna ska klaras i framtiden.

I. Öka personalens inflytande och makt
Den föråldrade föreställningen att politikerna vet hur verksamheterna ska styras måste gå i graven. Partier som försöker inbilla medborgarna att kommunerna, främst genom för- och grundskolan, kan lösa ”alla” samhällsproblem via god vilja sprider osanningar. Arbetarpartiet, och dess föregångare, har under hela sin existens (1973 och framåt) bekämpat ökade klassklyftor, bossvälde på arbetsplatserna, övergrepp mot kvinnor och barn samt rasism och nazism. Men vi har fört denna kamp främst där denna kamp hör hemma – utanför kommunfullmäktige. Dels genom vårt eget parti, ofta i samarbete med andra, dels genom facket, ofta i samarbete med andra.

Skolan måste få koncentrera sig på att förmedla kunskaper. Politikerna får inte låta sin naiva tro på att man kan lösa världsproblemen genom Umeå påverka verksamheterna i kommunen. Återigen: personalen i för- och grundskolan samt gymnasiet måste få koncentrera sig på att förmedla kunskaper. Detta kräver mer inflytande och makt till personalen. Detsamma gäller för omsorgerna av de äldre-, individer och familjer. Det är personalen som måste få utforma scheman, avgöra behovet av personaltäthet och anställningskontrakt.

Om personalens inflytande och makt ökar, och politikerna slutar vräka på lärare och omsorgspersonal mer och mer (ofta administrativa) uppgifter, skulle sjukfrånvaron minska och trivseln öka. I Umeå kommun brukar siffran 200 miljoner nämnas när det gäller kostnaden för sjukfrånvaro. Hälften i form av sjukersättning. Hälften i form av produktionsbortfall. Men ett ökat personalinflytande skulle också leda till en mer effektiv organisering av arbetet. En mindre armé av mellanchefer kan omskolas och bidra till att öka personaltätheten i form av ökad grundbemanning. Och politikerna behöver bara hålla sig borta från detaljerna. Detta understryks av de två uppror som ägt rum under de senaste fem åren, från starka grupper bland de uppåt 4000 kommunalarna inom vård och omsorg, och som riktats mot de två modeller för heltidsarbete som makthavarna fört fram (se rutan intill).

II. Stoppa skrytprojekten
Efter de stora felsatsningarna på Kulturväven och Äventyrsbadet – som berövar kommunens driftsbudget minst hundra miljoner per år, försämrar luften och förfular stadsbilden – trodde många att ambitionen att satsa på nya skrytprojekt åtminstone skulle ta en paus. Men inte.

III. Bolagen måste underställas fullmäktige
Dagens uppdelning av kommunens verksamhet i två delar har lett till ett dubbelkommando. Detta är både odemokratiskt och ineffektivt. Den ena delen av kommunens verksamhet drivs i förvaltningsform. Det är denna som kallas ”Umeå kommun” i dagligt tal. Förvaltningarna är underställda kommunfullmäktige vilket ger demokratisk insyn. Men resurserna är för små. Exempel: för- och grundskola, gymnasierna samt alla omsorger. Den andra delen av verksamheten drivs i bolagsform. Verksamheten är inte underställd fullmäktige och insynen är oacceptabelt liten. Resurserna är däremot stora. Exempel: Umeå Energi, Bostaden, UMEVA och ”Kulturväven”. Denna situation ska inte skyllas på starka ledande tjänstemän – vilket fega politiker ibland gjort. Bristen på insyn är i bästa fall resultatet av en svag politisk ledning. I värsta fall ett uttryck för en medveten vilja från maktpolitiker att frigöra sig från kommunfullmäktiges demokratiska insyn.

Dessa siffror visar delvis styrkeförhållandet mellan de öppna förvaltningarnas, och de mindre öppna kommunala bolagens, möjlighet att påverka utvecklingen i Umeå.

Tillgångar inom Umeå kommun
Bolagens totala tillgångar                      12 447 milj kr
Förvaltningarnas totala tillgångar         6 538 milj kr

Kommentar: Detta antyder att en allt större del av kommunens utveckling sker via de mer slutna kommunala bolagen. Låt oss visa på ett väldigt tydligt exempel.

IV. Effekter av dubbelkommandot
Byaskolor läggs ned. Och Fridhemsgymnasiet (tidigare Östra), som en gång hade hela 1 400 elever, håller nu på att evakueras på grund av fuktskador. Hur mycket kostar denna brist på underhåll av skolor. Skulle Fridhemsgymnasiet inte gå att sanera måste 1 400 nya elevplatser skapas i nya byggnader. Hur många hundra miljoner kostar det? Hur mycket har den hittillsvarande saneringen kostat. Kanske blir slutnotan en förlust på uppåt en halv miljard?

För skolan saknades alltså pengar till underhåll. Jämför med detta med det kommunala bolaget Umeå Energis bygge av en ”sportpark” på Sporthallens parkering. Ett 175 meter långt och 55 meter brett schabrak borde ha diskuterats i fullmäktige. Men så skedde inte. Men då fanns det plötsligt pengar. Dessa borde naturligtvis ha gått till skolan. Till sanering eller nybyggnationer – och inte till ett skrytbygge som inte efterfrågats av någon!

V. Nya skrytbyggen som åker gräddfil
1. Skidanläggning på Vallberget: ursprungligen nämndes beloppet 75 miljoner men efter en tid började det talas om ”dubbelt upp”. Måste stoppas.
2. Fullstor fotbollshall inomhus: privat byggande men med garanterade intäkter för byggherren genom att kommunen lovat ”hyra in sig”. Bör stoppas.
3. Gymnastikens Hus: Redan under byggnad. Kommunen drar sig ur – andra finansiärer.
4. Gigantisk satsning på exklusiv färja mellan Umeå-Vasa: kräver utbyggnad av hamnarna både i Umeå och Vasa. Totalkostnad 1,9 miljarder varav hälften färjan, hälften hamnar och annat. Måste stoppas. Istället köps bättre begagnad färja in som inte kräver utbyggda hamnar.

VI. Krokodilbett eller personalmakt
Personalinflytande är vägen till ökad effektivitet och minskad sjukfrånvaro – politikernas föråldrade tro på kontroll bromsar förbättringar inom vård och omsorg. Det måste bli ett stopp för det sorglösa bygget av nya anläggningar för sport och kultur då personal, elever och äldre slits ned eller för den undervisning samt vård och omsorg som behövs. Det behövs en ”kulturrevolution” i Umeå kommun. Självbilden som ”Lill-Stockholm” måste överges. Istället måste blicken riktas på de basverksamheter som tar stryk. Börja gärna med att reda ut framtiden för Fridhemsgymnasiet. Eller minska sjukfrånvaron inom äldreomsorg och hemtjänst. Annars slukas vi av krokodilens käftar.

Print Friendly